|
Konstnärsdriven forskning — Tyst ljudskulptur
Hur kan man uttrycka och uppfatta subtila känslor i en offentlig
miljö som t ex en tunnelbanestation? Är det möjligt att
skapa förutsättningar för att ett möte mellan konst
och vetenskap ska äga rum?
Projektet tar utgångspunkt i en konstnärlig problemformulering
och har som förväntat resultat en konstnärlig gestaltning.
Samtidigt åstadkoms ett möte mellan konstnärlig gestaltning,
vetenskaplig forskning och teknisk utveckling.
Den konstnärliga visionen är att skapa en ”tyst ljudskulptur”
i en offentlig och bullrig miljö och samtidigt skapa förutsättningar
för ett möte mellan konst och vetenskap. Gestaltningsidén
fungerar både som kravspecifikation för teknikutveckling och
som verktyg för samarbetet i mötet mellan konst och vetenskap.
Är det möjligt att skapa en lokal tystnad, en avgränsad
zon i en bullrig miljö så att man kan uppleva tystnad? Konstnären
och initiativtagaren Ann Rosén vill utforska om hon som konstnär
kan använda ljudet som material. Ann Rosén vill med hjälp
av ljud och motljud avgränsa en zon så att kontrasten mellan
de omgivande miljöljuden och den tysta zonen blir så markant
att man kan känna kanterna när man går in i skulpturen.
Hon liknar upplevelsen med den när man åker bil i ett kraftigt
regn och passerar under en bro — plötsligt blir det tyst.
Projektet syftar till att konstnärligt gestalta tystnad genom ett
samarbete där konstnärens grundläggande frågeställning
och gestaltningsidé styr forskning och teknisk utveckling.
Genomförandet kräver samarbete med flera kompetens- och intresseområden:
aktiv ljudreglering, användarorienterad design, ljuddesign, arkitektur
och konst.
Den konstnärliga gestaltningsidén är kärnan i projektet,
det är kring den projektgruppen samlas. Den konstnärliga problemformuleringen
skapar förutsättningar för personer från skilda kompetens
och forskningsområden att hitta sina egna frågeställningar
ur sitt eget perspektiv.
För projektet har bildas en referensgrupp. En viktig del i processen
är att regelbundet åstadkomma kunskapsutbyte och reflektioner
tillsammans med referensgruppen och offentligheten genom demonstrationer,
workshops och seminarier. Detta är också en testpublik, vilket
underlättar studier och en löpande utvärdering av arbetet.
Många frågor uppstår när konstnärliga och
vetenskapliga perspektiv möts: Vilka är skillnaderna och likheterna
i våra respektive sätt att tänka, våra metoder,
våra sätt att presentera och värdera resultat? Kommer
det att vara möjligt att betrakta projektets resultat som ett konstverk?
Är förutsättningarna i projektet bra eller dåliga
för konstnärligt arbete?
En konstnär som vill arbeta inom områden som kräver samarbete
med forskare inom andra kompetensområden möter många
svårigheter och utmaningar: Hur påverkas den konstnärliga
gestaltningsprocessen? Och omvänt: Hur påverkas den tekniska
innovationsprocessen och forskningen av mötet med konstnärens
arbete? Slutligen: Hur ser samverkan ut, vilka former behöver utvecklas
för att så fundamentalt olika discipliner ska mötas? Detta
är centrala frågor i projektet.
Genom detta projekt skapar vi en plattform för samarbete, där
varje deltagare konstnär som forskare medverkar till att lösa
den gemensamma uppgiften utifrån sitt specifika perspektiv och egna
förhållningssätt. Mötet mellan de skilda disciplinernas
egna forskningsperspektiv skapar ett rum för dialog och kunskapsutbyte
och ger förutsättningar för innovation och konstnärlig
gestaltning.
Projektet lyfter fram frågor om den konstnärliga processen
och om konstnärens specifika kunskap och yrkesidentitet. Vi får
ökad kunskap och medvetenhet om ljuden i vår omgivning och
hur de påverkar oss som individ. Genom arbetsprocessen och den nödvändiga
metodutvecklingen för mötet mellan våra skilda förhållningsätt
får vi ökad kunskap om konstnärligt och tvärvetenskapligt
samarbete. I förlängningen medverkar projektet till att etablera
ett fält som kan benämnas konstnärsdriven forskning.
|
